Narcissism

Just nu läser vi som sagt psykologi på SSK-kursen och med det följer en rad olika psykiatriska diagnoser som vi ska lära oss. Vansinne och olika former av personlighetsstörningar har alltid varit vedertagna element inom såväl litteraturen som filmen. Det har alltid funnits och alltid roat människor. Hjärnans psyke är så mångbottnat och när vi träffar eller får höra om en person som har en psykisk sjukdom finner vi det spännande och intressant.

Narcissism är att man gör en självöverskattning av sig själv. Man är kritikkänslig, har bristande inlevelseförmåga. Personen ser sig som undantagsmänniska varvid regler kan ursäktas. Får hen problem är henoms svårigheter så speciella och märkvärdiga, även om det bara handlar om ett ganska ytligt problem som alla människor ibland upplever, till exempel att sätta sig in i ett nytt jobb. Vardagssituationer blir m.a.o. ofta för en narcissist överkänsliga. Samtidigt som personen ser sig om unik och enastående finns det en låg självkänsla i botten och vederbörande är osäker på sitt eget värde. För andra framstår narcissisten som uppblåst. En begåvad narcissit kan först framstå som charmig, men man finner till slut personen odräglig. (s. 493-494 Psykiatri av Jörgen Herlofson mf. Studentlitteratur, 2011).

Ofta är samsjuklighet vanligt och ofta lider narcissisten av depressioner, anroexia nervosa, histrioni, drag av borderline mm. Behandling av narcissism är svår då personen är så inrutad i sitt sätt att tänka och se på sig själv att den är oförmögen att  också då ändra uppfattning om sig själv.

Jag intresserar mig extra för narcissism, kanske just för att utseendefixering är så vanligt idag. Vad ska vi med alla bloggar till egentligen? Vi vill ju bara framhäva oss själva, antingen genom vår text eller genom våra bilder, ofta föreställande oss själva. När man är med vissa personer kan de under flera gånger under mötet ta

Narcissism har jag kommit i kontakt med själv eftersom jag har en kompis som troligtvis lider av narcissism. Hos min bekant växte detta beteende fram under mellanstadiet då min bekant började ta fram en sminkspegel och sätta på skolbänken och spegla sig själv. Innan dess gick hen ofta in på toaletten för att spegla sig. Hen led också i 14-15 årsåldern av ätstörningar. Nu i vuxen ålder ter sig henoms störning som att hen har mycket höga tankar om sig själv, är omedveten om att hen sårar människor genom att säga elaka saker till dem ibland, utan att förstå detta själv. Hen har sedan gymnasiet ändrat sitt utseende ganska mycket. Ofta handlar det om att hen byter hårfärg flera gånger per månad, ibland till och med var 14:e dag. Ena veckan man träffar hen är hen rödhårig, två veckor senare är hen blond, två veckor senare brunhårig och så här fortsätter det än idag. Anorexian har bytts ut till jojobantning, där personen pendlar mycket kraftigt mellan normalt BMI-värde till att hamna på ett BMI runt 26-29.

Vad min bekant mer har för symtom är att hon ofta talar om sig själv som jättesnygg. Hon säger ofta: "Det finns ingen som är så snygg som jag". "Titta på mitt ansikte, mina läppar, mina ögon, min hud - jag är så snygg". "När jag går på stan vänder sig alla killar om och tittar på mig, även om de har flickvän vänder de sig om och tittar på mig - ibland har det hänt att folk har sprungit över torg för att säga hur snygg jag är". "När jag är ute och cyklar kan killar stanna mig för att säga hur snygg jag är". (Vi kompisar till henom tror även att hen har en odiagnostiserad ADHD.) Dessutom ska sägas att hen ofta överdriver uppleveser hon har varit med om, som om hennes upplevelser skulle vara extra märkvärdiga.

Om du är:

Grym
Oempatisk
Kontrollerande
Självbesatt
Ljuger
Impulsiv
Fåfäng
Arrogant
Hemlighetsfull
Exhibit

ionist
Passiv

är du troligtvis en narcissit.

MINI-D IV Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR

Det är så praktiskt att alla psykiska sjukdomar mer eller mindre går att diagnostisera utifrån vissa kriterier som gör att man tydligt ser om man eller patienten lever upp till en psykisk sjukdom, exemplevis ångest, personlighetsstörning, mani, depression, beroende eller tvångssyndrom med mera.

Jag har alltid undrat om jag är pyroman, men enligt boken var jag det inte som tur var. Man ska uppnå vissa kriterier utifrån vissa axlar. För pyromani gäller A. Avsiktlig och målmedveten brandanläggelse vid flera tillfällen. B. Inre spänning eller känslomässig upphetsning före handlingen. C. Fascinerad, nyfiken, intresserad eller attraherad av allt som har med bränder att göra (vet mycket om brandredskap, hur de används, hur eldsvådor utvecklas osv). D. Lustkänslor, tillfredsställelse eller lättnad när han eller hon anlägger branden, eller bevittnar eller deltar i släckningsarbetet. Sedan finns det två kriterier till E och F...

Nej jag skojar bara. Jag är totalt ointresserad av eld.

Jag tycker det känns så skönt att veta att det är typ så här psykologerna gör. Diagnosen blir så konkretiserad och det gillar jag. Kriterierna är väl något förenklade, men principerna är desamma.

Boken är rolig att läsa. Det var kul att läsa att Voyerism innebär att man under minst sex månader betraktar en person i upphetsande syfte när personen klär av sig. Personen i fråga är ovetandes om att man betraktar henom. Detta är ju intressant. Med allt porrtittande är vi ju alla voyerister, men eftersom personen man iakttar ska vara ovetandes om iakttagelsen har man ingen sexuell störning. Mycket tillåtande. Jag har även tendenser till trichotillomani eller så är det enbart vanliga tics för jag drar mig ofta i tinninghåret och snurar på det. Min mamma gjorde det också när hon var yngre så jag har ärvt en psykisk liten, liten störning där. Lite kul :)

Längst bak i boken hittar jag försvarsmekanismer d.v.s. psykologiska strategier som vi ägnar oss åt för att bearbeta eller ta oss igenom svåra situationer s.k. coping. Det skyddar oss från ångest och inre påfrestningar, fungerar ofta på ett omedvetet plan. Om jag skulle värdera min egen förmåga skulle jag säga att jag har en hög adaptiv nivå. Detta för att jag ägnar mig åt antecipation, anknytning, altruism till viss del, humor, rättframhet, självreflektion, sublimering och undertryckande. Detta är något alla människor borde göra och ändra sitt tänkande och uppfylla dessa kriterier för att dels må bättre själva och dels få andra människor att må bättre.

Samtidigt är ingen människa perfekt. I mig visas det genom att jag också har en lätt verklighetsförvrängning och då är det omnipotens som jag har. Det är att jag ofta känner mig överlägsen andra människor i fråga om att äta nyttig mat, ha rätt politisk åsikt, reflektera över saker och ting, vara beläst, värna om miljön, klimatplanera både i fråga om transport och matinköp mm, intelektuell, intresserad av samhällsutveckling, alltid höra av sig direkt när någon har sökt mig, inte visa mig ytlig och dum i huvudet, uppföra sig artigt och sofistikerat, konsumerar inte onödiga saker som tär för mycket på miljön, hålla på etiketten. Med andra ord, jag har mycket höga tankar om mig själv och tycker att fler borde vara som jag. Samtidigt frossar även jag munkar ibland.

Möter jag människor som yppar något ytligt förlorar jag respekt för personen direkt.  De flesta som jag möter tycker jag är idioter som inte reflekterar, bara tänker på/pratar om väskor, inte tänker miljösmart eller på sina hälsa eller så är de egoister som exemplevis skatteplanerar, ibland bara för att tjäna 500 kronor varje månad fast de tjänar över 40 000/månad. Så jag ägnar mig också av nedvärdering av andra i mycket hög grad. Detta får jag naturligtvis jobba med, även om det är mycket svårt.

UppsalaTidningen

Nu är jag tillbaka igen efter en tids frånvaro...

Eftersom jag för tillfället håller på med Satansverserna får det bli en liten avstickare i form av en tidningsrecension som jag aldrig tidigare gjort, för det kommer ta sin tid med Satan :)

Alla dessa gratistidningar! De dimper ned i brevlådan även fast det står "ingen reklam tack!". För det är ju precis det som de är - reklam - med lite lokala icke-nyheter. Trots det kan jag inte låta bli att läsa dem.

Den jag har eftersom jag bor i Uppsala är UppsalaTidningen. Rent lingvistiskt är ju utformningen i sig en katastrof. Man kan ju inte ha en sammansättning med en vokal i mitten!

Tidningar produceras ju i alla hast, men ändå förväntar jag mig att få ut någonting när jag läser en tidning, vare sig det är en modetidning, skvallertidning (fast jag läser inte skvaller) eller gratistidning. Man har ju en förväntan av att det ska ge en något när man har läst den. Så, vad fick jag ut av UppsalaTidningen nr. 39? Du kanske tycker jag är lite löjligt asbergersaktig, men här kommer en redogörelse sida för sida.

Sida 1: Rubriker och en annons.

2:  En kort ingress om att cyklisterna retar gallfeber på stadsborna. Okej, då vet vi det. Är inte cyklisterna också stadsbor och cyklar inte de som bor i innerstaden också? Och så lite veckans tips, en twitterkommentar från Cecilia Forss om att Uppalas politiker inte tar tillräcklig hänsyn till företagande och en stor möbelannons om utförsäljning av sommarmöbler.

3. Annons från Uppsala Vatten om att inte slänga annat är toapapper och fekalier i toaletten.

4. Sämre vård för MS-sjuka. Bra artikel tycker jag! Jag har träffat MS-patienter som inte tycker Uppland tar sitt ansvar. Veckans utropstecken: Kvinna på äldreboende föll, fick hjärnblödning och avled på sjukhuset. Lex-Maria-anmälan har gjorts. Blir en aning förbannad när jag läser det här. Om vi ska förhindra sådant bör alla äldre ha en personlig assistent.

5. Uppsala ska bli landets bästa cykelstad. Det ska bli intressant att se för som det är nu är det hopplöst. (Varje gång jag är ute och cyklar håller jag på att bli påkörd av idioter i bilar eller så är det någon idiot som får för sig att GÅ på cykelbanan!!! Jag fattar inte! Är det en sorts försenad revolt, att gå på cykelbanan? En del idioter korsar den utan att titta sig för. En del kvinnor använder barnvagnen som en stridsvagn för att ta sig fram och visar aboslut ingen hänsyn. Blir man sådan när man blir mamma? I vilket fall så är det trashigt.) Vernisage - Uppsala konstmuseum, första intressanta grej! Laga stenskott-annons samt skoannons.

6. Polisrapport, tre artiklar och två annonser.

7. Matannons

8. Artikel: Uppsala fotofestival. Intressant!

9. Två annonser

10. Artikel om hur Uppsala innerstad ska förärendras till det bättre - intessant! Tyvärr blir busstrafiken kvar på stortorget. Det enda som verkligen är skitdåligt blir kvar! Den här kommunen är så efterbliven! plus två annonser.

11. Matannons

12. Artikel om en person som vandrat i Jämtland. En annons igen om att Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad, igen- herregud!

13. Tre annonser med inget man vill ha!

14. En artikel om Gottsunda och fyra annonser.

15. Två annonser.

16. En annons och två artiklar.

17. Tre annonser.

18. Artikel om att det behövs spermadonatorer i Uppsala eller är det en annons? En riktig annons.

19. Annons

20. Artikel om att det röks på skolorna. En annons.

21. Matannons

22. Sudoku, Fem små artiklar

23. Annons

24. Fem artiklar om sport

25. Matannons

26. En artikel

27. Artikeln fortsätter plus två annonser

28. Artikel plus annons

29. Annons

30. En artikel

31. En annons

32. Annons - trender i Uppsala.

33. Annons

34. Artikel plus annons

35. En annons

36. Två annonser

37. En annons

38. Recept (egentligen annons) plus annons

39. Artikel plus annons

40. Två annonser och två artiklar

41. Annons

42, 43, 44, 45. En himla massa annonser

46. Artikel om blommor

47. Småartiklar och en stor annons

48. Annonser

49. Annonser och barn som fyller år

50. Artikel om bar i bildäcken och annons

51. Två annonser

52. Två annonser

53. Två annonser

54. Annons

55. Annons

56. Poängjakten och uppsala torg

57. En massa annonser

58. Insändarna - Intressant: Här får man verkligen veta de riktiga nyheterna!

59. Två artiklar och två annonser

60. Sista sidan: ANNONS

Avslutningsvis, en himla massa annonser av sådant man inte vill ha. En eller högst två intressanta artiklar om staden. Är det värt att läsa den? Nej, men jag gör det ändå.

Tankar om ekonomi under historien av Oskar Broberg och Didrik Wachenfeldt (JAK Medlemsbank)

Den här boken är mycket tunn och sammanfattar ekonomin från antikens grekland fram tills idag.

Rätt och slätt kan man säga:

1. Antikens Grekland: Slavar, banker, Aristoteles och staten och Politiken, varors bruksvärde som gav ett bytesvärde, krematism.

2. Medeltiden: Skråväsende, kvalitetsnormer, konkurrensskydd, religiös moral, vinstförbud, judar och låneverksamhet, judar fick ej producera varor,

3. Merkantilismen: 500-1800, större politiska enheter, Adam Smith, Mirabeau, Gustav Vasa, köpmän, producenter, förlagssystem, självhushållningen, handelskapitalismen, bullionism, handelsbalans, protektionism, Thomas Mun.

4. Industrialismen: Bomulls- och järnindustri, Robert Owen, New Lanark, borgarskap, Max Weber, Keynes, BNP, HDI, ul-Haq och Sen.

5. Informations- och tjänstesamhället: 1970-tal och framåt, postindustriella samhället, miljöfrågor, könsroller, socialt kapital, räntefri ekonomi, OPEC, EMU, Tillväxtens gränser, globalisering, nyliberalism, Milton Friedman, feministisk ekonomi, Karin Kock.

Gästen av Nicklas Rådström

Det finns en historia mellan två författare som är mycket speciell och det är mellan Charles Dickens och H. C. Andersen. Tydligen var dessa brevvänner i över tio år. De hade inte direkt umgåtts innan eller ens träffats ordentligt. Men så bjuder Dickens HC att komma till honom och hans familj i London och hälsa på. Det var tänkt att Andersen enbart skulle ha stannat i två veckor, nu blev det fem. Efter att Andersen hade åkt hem bröt Dickens helt kontakten med Andersen och hörde aldrig mer av sig till honom, trots Andersen fortsatta brevkorrespondens.

Andersen kunde inte engelska. Detta hade Andersen inte upplyst Dickens om varmed Dickens blev mycket förvånad när han fick en gäst som han inte kunde diskutera med. Tydligen hade Andersen låtit översätta alla sina brev som han skickat till Dickens och detta hade han inte talat om för sin värd.

Det är en intressant om än fruktansvärd historia att få berättad för sig. Denna oerhörda genans man känner inför Andersen är stor och som läsare hade man bara velat säga till Andersen: Åk hem nu! Du gör bara bort dig! Andersen led troligtvis av asbergers varmed han hade svårt att läsa av signaler och hantera det sociala livet. 

Rådström har en bra inlevelseförmåga och jag tycket det är bra att boken inte är för lång, att Rådström kan hålla sig till det viktiga och inte dryga ut texten i onödan är positivt. Att skriva historiska romaner som belyser en verklig människas liv är i sig en romanform som jag egentligen inte tycker om. Jag tycker att författare då prospekterar på en annan människas liv. Dock är denna romanform mycket populär och de tenderar att bli mycket uppskattade av kritiker. Det kanske beror på att kunna kombinera ett väl genomfört framtagande av källskrift och ett gott språk.

Rådströms bok är faktiskt den enda bok jag har läst i denna genre som jag faktiskt tycker om, att Rådström håller sig till fakta och inte svävar ut i en massa fantasier är positivt. Han håller en respekt till sina romanfigurer och det tycker jag om. I andra historiska böcker som jar har läst har jag just tyckt tvärtom, att författarna nästan gör sina karaktärer till åtlöje eller i alla fall tar för mycket av deras person i anspråk för att framhäva sina egna ord och litterära utsvävningar. Några sådana böcker som jag har försökt läsa, men inte kunnat är Happy Sally av Stridsberg och Blonde av Oates, dock vet jag att dessa böcker sedermera mottogs mycket väl av kritikerna.

På spaning efter den tid som flytt: Sodom och Gomorra av Marcel Proust

Då var jag där igen. En tegelsten som skulle plöjas igenom. Dock var det inga problem när man har en sådan makalös roman av författaren Marcel Proust framför sig. Jag köpte Sodom och Gomorra för kanske tre år sedan, men har inte kommit mig för att läsa den förrän nu. Återigen infann sig rädslan av att jag gick in för att läsa ett verk som föregick min litterära och historiska kunskap. Dock visade det sig att det inte var några problem.


Proust är en sådan fantastisk författare vad gäller att beskriva personligheter och att fördjupa sig i vissa ämnen. Han måste också ha varit en god människokännare då han nästan genom tankeläsande kan förmedla vad hans medmänniskor känner samt tolka deras gester till ställningstaganden.

Varje mening i boken är så väl formulerad att de i sig skulle kunna utgöra ett väl användbart citat lämpat för en citatbok. Man kan även påstå att varje mening utgör en poetisk framställning av författarjagets iakttagelse från omvärlden. I och med att sexualitet beskrivs närmare i romanen som de tidigare romanerna i sviten tyvärr varit i avsaknad av, kommer här sida för sida med anspelningar på sex och spetsfundigheter kring ämnet som får mig som läsare att både börja skruva på mig och fnittra tyst för mig själv.
 Citat:

"Men gudar känner omedelbart igen andra gudar, den ena geliken identifierar genast den andre, och på samma sätt hade Jupien genast känt igen monsieur de Charlus". S. 21


"[---] enslingarna. I tron att deras last är ett större undantag än den är, har de dragit sig undan i ensamheten alltifrån den dag då de upptäckte den, efter att länge ha burit på den omedvetet, det vill säga litet längre än andra. Ty ingen kan från början veta om han är homosexuell, poet, snobb eller ond. " S. 32

Flera av karaktärerna som vi har fått möta tidigare visar sig här vara homosexuella, vilket vsar att vi egentligen inte känner de här personera, även fast vi mött dem tidigare. Allting är bara ren, ytlig chimär. Vad som annars föregår romanen är de otaliga baler och middagsbjudningar som vår protagonist ränner på för att bekanta sig med franska societeten i Paris. Det blir i längden en aning tråkigt för att det är just det enda som de tre föregående böckerna handlar om. Jag som läsare vill uppleva något annat nu.

Ögonblick; dikter av Anders Österling

Jag fortsätter med nästa diktsamling från faster Helgas bokhylla. Faster hade bra smak och valde alltid saker och ting med hög kvalitet, såväl kläder, som möbler och littertur.

I Österlings diktsamling fastnar jag för att han var född i Helsingborg, Skåne och i hans dikter förekommer anspelningar av Skåne som är mycket intressanta att ta del av. Diktsamlingen är en utav hans sista skrivna samlingar och det finns en vemodighet i dem och en nostalgi i form av minnen som gör sig påminda. Anspelningar på sex förekom i Österlings tidigare dikter, men jag finner dem även mycket tydliga här. Läs bara inledningsdikten Hasselstigen eller Miniatyr så förstår du vart han är på väg. I dikterna finns även ålderdomen som ett tydligt motiv.

Morgon i Viken är av extra stor betydelse för mig då jag har varit i just de trakterna i sommar och dikten ger mig en mer personlig upplevelse av den. Precis som Gullberg använder sig Österling av grekisk mytologi i sina dikter samt andra områden kring medelhavet har en stor betydelse. Detta är en författare som föddes år 1884 och dog år 1981. Under dessa 97 år var han med om två världskrig och en massa tekniska framsteg (TV:n, satelliten). Han upplevde i princip hela 1900-talet vilket är fantastiskt. Jag får verkligen lust att läsa något från hans tidigare verk och se om han även där höll sig kvar på jorden. För trots denna omtumlande tid han levde i finns det en jordnära ton i dikterna vilket är skönt. Lät han sig inte påverkas?

Ögon, läppar; dikter av Hjalmar Gullberg

Den grekiska mytologin och värdslitteraturen är ämnen som Gullberg använder sig av mycket i sin diktsamling. Därför krävs det en litterär förkunskap för att nå budskapet, dock går det att uppskatta dikterna för deras litterära estetik samt djupa sensualitet.

Huvud, Betraktat är en dikt som står för sig själv utan grekisk mytologi, men det grekiska gör sig ändå påmint i form av "pentelisk" och "hellenistisk". I första strofen vill jag ha det till att det är en döskalle som beskrivs, men då jag tar del av Albatrossen på däcket av Kjell Espmark, är det som beskrivs snarare ett marmorhuvud av en gud. En marmorstaty som aldrig åldras. I sista strofen talar statyn till betraktaren. Vad dessa svarta svalor syftar på är antagligen Tornseglare. De heter Apus på latin från grekiskans ἄπους apous som betyder fotlös. I England har fågeln kallats för djävulsfågel p.g.a. dess svarta utseende och speciella läte.

Huvud, betraktat

Huvud, betraktat
med slipade ögon-
hålor. Ett par tomma
vita fågelbon.

Det krusiga håret
av pentelisk hyacint,
den oförvissnerliga
Alltid tjugo år.

Vemod, hellenistiskt.
Vad vill våren mig?
Öronens fina marmor-
snäckor och en mun:

>> Var flyger mina svarta
svalor? Hör ett susande.
Ge mig dina ögon!
Du som ser på mig. >>

I Rastställe, Famn híttar jag mina favoriter i diktsamlingen. Läs och njut eller känn av sortin.

Ögon, läppar

Ögon som skådade, stora
av undran och innerliga.

Tårar att samla. Kyssar att förlora.
Läppar som vet och kan tiga.

Ditt ansikte

Ditt ansikte går bort och återvänder,
inte på min befallning och din egen,
till ögon i förtvivlan, tomma händer -
frågar jag varifrån, är du förtegen.

Lynnen och stämningar du strök från pannan,
skyar som drog förbi och kom igen -
inte för deras skull blir du en annan:
ditt ansikte har många ansikten.