söndag 24 juli 2016

Invandrarna av Vilhelm Moberg

Den andra boken i serien om några svenska bönder  med familjer som utvandrar till Nordamerika år 1850. Den här boken är mycket mer ansträngande att läsa än första, Utvandrarna, anser jag då halva boken beskriver resan från New York till Minnesota och sjön Ki-Chi-Saga där Karl Oskar och Kristina slår sig ned.

När utvandrarna väl hade kommit fram till New York hade de lika lång resa kvar att ta sig genom halva Nordamerika. Det är varmt och koleran finns kring dem. När sällskapet kommer fram till Amerika har de absolut ingenting. De har knappt några pengar kvar. De får laga maten själva och bygga sina egna hus. Det är helt otroligt att läsa om den här fattigdomen.

Invandrarna var lite mera trögläst än den första boken i serien, men det är intressant att läsa om hur de tar sig fram i Amerika och vilka städer de besöker på sin genomresa. Jag tror att Nybyggarna blir bättre, men man var tvungen att komma igenom den här för att förstå hur det verkligen var. Moberg hade kunnat göra den kortare och gjort mer sammanfattningar, men då hade man tagit bort lite av dess tyngd.

Lite annat som jag har tänkt på är att vissa personer som figurerar i romanen inte beskrivs så där jättenoga jämfört med andra. Exempelvis omnämns inte Ulrikas dotter Elin särskilt mycket. Inte heller barnen till morbror Danjel eller honom själv så mycket. Man får veta som läsare att Danjel slutar predika åkianernas tro och detta har nog mycket att göra med att hans hustru gick bort på båtfärden, han tappar sin tro på den helt enkelt. Var Robert befinner sig då Kristina föder sitt barn skulle jag vilja veta. Har han då redan gett sig iväg för att gräva gull eller? Det framgår inte helt klart.

Moberg gör också misstaget att upprepa sig lite för mycket i boken av det som redan har sagts. Man kan nästan tro att han har glömt bort att han redan har omnämnt vissa saker som kommer igen. Med tanke på bokens tjocklek kanske det inte är så lätt att komma ihåg allt och korrekturläsaren kanske missade eller var för rädd för att ta upp upprepningarna med Moberg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar