Partiledaren som klev in i kylan av Daniel Suhonen

Den här boken tar upp tiden då Håkan Juholt blev vald till partiledare för Socialdemokraterna och det drev som begicks mot honom. Jag har tidigare sett pjäsen som bygger på boken och fann den mycket bra. Boken däremot är för lång och detta beror mycket på att boken i sig är rejält spretig.

Av titeln att döma förstår man att den ska fokusera på Juholt, men Suhonen har snarare valt att göra upp med socialdemokratin för egen räkning. Det förekommer för mycket onödig information om sossarna för just den här boken. Det är inte fel att tala om falangerna till viss del och vissa höjdare inom partiet. Det måste man som läsare få förklarat för att förstå hur detta parti verkligen fungerar, men det tar för stor plats och hamnar på fel ställen i boken. Om jag skulle ha skrivit den här boken skulle jag ha börjat med att ge en kort enkel förklaring av socialdemokraterna i en kort introtext i början av boken istället för att spränga in det här och där genom hela boken.

Boken är skriven inte som en fackbok utan som en roman med utpräglade dialoger och tankegångar mellan personerna. Detta är inte bra anser jag då man som läsare får en massa onödig fakta att förhålla sig till. Det hade varit enklare om man enbart fick det serverat i kortare kapitel de största händelserna som inträffade Julholt under hans tid som partiledare.

Suhonen ger inte sådär värst jättebra kritik till Juholt. I början av boken blir Suhonen smått sur på Julholt när han inte valde honom som talskrivare åt honom först. Vad man ska säga mer om boken var att jag skummade tyvärr ganska mycket. Det ska bli kul att se den komma på film 2017. Socialdemokraterna är det parti jag själv tillhör och har varit aktiv i sedan år 2008. Dock är jag som person inte direkt den som tycker om att vurma för partitopparna som jag anser är ganska så okarismatiska hela bunten.
Jag hoppas att filmen verkligen vågar kritisera sossarna. Det kommer inte bli bra propaganda för sossarna inför valet år 2018, men partiet kanske har en möjlighet att bli lite mindre egocentriskt om det porträtteras på film.