Enligt Halldorf håller Sverige på att bli ett postsekulärt samhälle. Vad sjutton menas då med postsekulär? Jo, att vi eller delar av samhället håller på att återta en tro på en gud eller något annat, "där det sekulära inte längre är norm" s. 10. Sekularisering innebär att modernitet tränger undan religionen, att det inte behövs längre. Dock finns det belägg som talar för att tro på en gud börjar återfå en allt större roll i samhället. Detta inte minst för att många människor från andra kulturer har flyttat till Sverige. Halldorf menar att medlemmarna till olika samfund ökar i antal. Detta är enligt mig bara ett resultat av att vi lever allt längre. Sedan fortsätter Halldorf att orda om att postsekulariseringen håller på att ske. Jag har svårt att sätta ihop en slutsats med så många, små och korta kapitel. Det var mer en massa fakta som radades upp.
Dock var det en fråga som dröjde sig kvar hos mig: Är jag för ett mångkulturellt samhälle? Att fullt ut acceptera mångkultur, enligt mig, betyder att jag måste acceptera att vissa religioner förespråkar att kvinnor döljer sitt hår, även ibland på små barn. Vissa religioner praktiserar sin religion och kultur på det viset. Då måste jag acceptera det, annars är jag inte för att mångkulturellt samhälle. Om jag då inte accepterar det, då är jag inte för ett mångkulturellt samhälle. Är jag då rasist? Detta kan man vrida och vända på hur mycket som helst.
En del personer förespråkar att staten/Sverige måste ställa krav på alla religioner som praktiseras i Sverige, att samfund måste respektera de mänskliga rättigheterna. Detta betyder att lagen om mänskliga rättigheter och svenska rikets lag styr hur vi ska leva i Sverige. En religiös skrift kan inte stå över lagen. Därmed fattar Staten/lagstiftarna/riksdagen beslut om vad som är acceptabelt och inte i ett samfund. Sedan när det är gjort kan man vara för mångkultur. Detta betyder att staten måste sålla bort de alltför knäppa bitarna i varje religion och göra dem rumsrena, framförallt när det kommer till jämställdheten.
Riksdagen skulle kunna lagstifta om mycket mer som förhindrar att kvinnor blir föremål för diskriminering inom vissa religioner. Varför våra politiker väljer att inte driva detta längre måste ha att göra med att de inte vill tappa röster i förorterna. Jag tänker slöjdebatten. Jag skulle aldrig ta på mig en slöja för att min religion sade åt mig att göra det. Speciellt inte om enda anledningen till det är att jag är kvinna. Att männen inte bär slöja visar på att religionen inte är jämlik. Om någonting inte är jämlikt, är det inte till gagn för kvinnor. Kvinnor måste bli mer rationella och tänka på sig själva och strunta i att ta på sig ett klädesplagg som inte är till gagn för dem. Kvinnor ska inte underkasta sig en idiotisk regel. Man kan välja ut de bästa delarna med en religion som är till gagn för en själv och välja bort att leva efter de som missgynnar en.
Vi kan inte lagstifta bort att kvinnor inte får bära slöja. Vi kan inte lagstifta bort att kvinnor inte får bära slöja av religiösa själ. Det vi kan lagsifta bort är att förskolebarn, helst även minderåriga individer inte får bära slöja PUNKT. Detta räcker. Det är tråkigt att vi ens ska behöva diskutera dessa frågor i Sverige idag 2019.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar