Socialstyrelsen: Statistik över antal utfärdade sjuksköterskelegitimationer.

Vi nya sjuksköterskor kan kräva mer i ingångslån. Många nya sjuksköterskor går med på en låg lön för att hen vill vara snäll och inte bråka med sin arbetsgivare. Det kan innebära att en heltidstjänst ger 23 000-25 000 kr i lön. Detta är för lite. Vi måste upp mot cirka 30 000 kr. Detta går om alla begär denna summa! Det är inte rimligt att man i Sverige får mer ansvar och mindre i lön. Det är exakt tvärtom i Norge. Där får man mer betalt och mindre ansvar.

 

Arbetsgivare som anställer sjuksköterskor använder sig av en traditonell, härskarretorik som går ut på att undervärdera den nyutbildade sjuksköterskan. Det kan ta sig uttryck som:

 

- Du har inte tillräckligt med erfarnhet.

 

- Varför ska du ha mer än dina äldre kollegor?

 

- Du kan få 24 000 kr brutto och 2 000 kr i bonus. Vi ger nya sjuksköterskor mest i hela landet.

 

Om arbetsgivare kommer med detta påståenden ska man stå på sig och hävda att man visst är värd en hög lön. Alla vet att sjuksköterskor har för låga löner så det är inget att snacka om. Alla andra lönegrupper i Sverige får upp sina löner utom just kvinnodominerade yrkesgrupper. Detta räcker för att säga att man ska ha hög lön. Och det är individuell lönesättning i Sverige. Anser du att du ska ha en en viss sorts lön, ex. 30 000 som ny, så ska du ha det! Annars tacka nej till jobbet och säg att  du söker någon annanstans.

 

Socialstyrelsen: Statistik över antal utfärdade sjuksköterskelegitimationer.

2015: 4.459

2014: 4.343

2013: 4.222

2012: 4.191

2011: 4.620

2010: 4.366

Ungefär 4 500 svenska sjuksköterskor jobbar i Norge. 3 000 sjuksköterskor går i pension varje år. Vi kan göra något åt våra låga löner bara alla hjälps åt! Kräv 30 000 i ingångslön!

Det sällsamma fallet Benjamin Button av F. Scott Fitzgerald

Vad som irriterade mig när jag läste den här novellen från början till slut var den obesvarade frågan hur sjutton den här personen föddes.

Fitzgerald har skrivit en kort novell om en familj som väntar sitt första barn. Istället för att föda ett litet spädbarn föder kvinnan en 70 årig man. Hur själva förlossningen för övrigt går till finns inte beskrivet, utan mr Button kommer till BB en morgon för att beskåda sitt nyfödda barn och i vaggan ligger en gamling. Mr Buttons fru, den nyblivna modern får inte komma till tals genom hela novellen. Hon förekommer enbart som "paret eller makarna Buttons". Jag som själv är kvinna hade velat veta hur Fitzgerald tänkte rent anatomisk. Visste hans ens vad en livmoder var? Han var antagligen aldrig med under en förlossning själv, men om han hade varit det hade den här novellen antagligen aldrig tillkommit. Förhoppningsvis hade han haft mer respekt för kvinnan då.

Om jag bortser från mitt dekonstruerande av texten och istället fokuserar på vad författaren ville säga med novellen så är det att: Alla människor är olika, vi föds olika och alla har rätt till samma respekt. Dock är svarta människor liksom kvinnor även marginaliserade i novellen och det kommer till uttryck i meningen: "för en febrig sekund önskade mr Button att hans son hade varit svart" s. 10. Den här historien är som alla andra, den vite mannens berättelse.

Skamfläcken/The human stain av Philip Roth

Romanen är en av de tyngsta som jag har läst. Jag tror att ni flesta vet vad den handlar om. Den kom som film år 2003 med Hopkins och Kidman bland annat.

Jag sympatiserar inte med Coleman för hur han gjorde sitt val. Han var feg och drog fördel av att han var vit. Han vände ryggen åt sin egen ras. Samtidigt tror jag inte vi kan förstå vilken segregation som förekom i USA under 1900-talet. Detta gäller fortfarande dessutom.

Av en händelse råkade jag komma över The Curious Case of Benjamin Button som jag läste direkt efter Skamfläcken. När fadern i denna lilla novell av Scott Fitzgerald upptäcker att hans son är en 70 årig man tänker fadern: "för en febrig sekund önskade mr Button att hans son hade varit svart" s.10. Denna novell av Fitzgerald gavs ut år 1922, så man kan förstå vad de svarta har fått utstå hat av de vita.

Jag hade velat veta mer om Iris, kvinnan i Colemans liv som födde honom fyra barn. En mamma som verkade mycket radikal i unga år, men med åldern tappar hon sin röst och intar enbart positionen som mamma med sin omsorg för hemmet. Mannen, Coleman, blir familjeförsörjaren som även står för den intellektuella utvecklingen. Roth har ju själv arbetat vid universitet i sitt liv och akademikervärlden finns ständigt närvarande i alla hans böcker. Det är på sätt och vis en klassisk hållning Roth som författare har till sina verk. Han vill att den litterära kunskapen ska vara närvarande i sina romaner och vi läsare bjuds på bra mycket litteraturhistoria och europeisk mytologi.

Om Roth kommer att få nobelpriset i litteratur är frågan. Ska jag vara ärlig låter han inte kvinnan komma till orda särskilt ofta. Hon är antingen horan eller häxan, ofta dum i huvudet och svag till naturen. Jag har läst runt tio, tolv böcker av Roth och kvinnan är alltid underrepresenterad. Han använder att ganska grovt språk i sina romaner och detta går ibland till överdrift. Samtidigt som Philip Roth är en fantastisk författare och enligt mig ska ha Nobelpriset i litteratur, är han en författare som klassar in sig i resten av gänget med Leif GW, Klas Östergren och alla andra manliga författare som med sina manschauvinistiska, låtsasintellektuella romaner som utgör 99,9 procent av det som ges ut.

.

Madame de Breyves' melankoliska sommar av Marcel Proust

Det känns skönt med noveller, att man vet att man kommer ha läst ut den under en timme, blivit lite mer bildad och samtidigt hittat pudelns kärna som ett litet pussel.

Detta är den första novell av Proust som jag läser. Jag har tagit mig igenom 3,5 romaner av honom. Jag är på Sodom och Gomorra, men har inte klarat att läsa klart den. De här evinnerliga tillställningarna som kan beskrivas på över 100 sidor uttråkar mig.

Även denna lilla novell handlar om en societetsdam som ränner på bjudningar. Madame de Breyves blir intresserad av en monsieur Laléande hon ser på en bjudning och som omber henne komma hem till honom. Dock lyckas hon inte få fatt i honom mer då han under sommaren beger sig iväg på annan ort. Genom många förvecklingar misslyckas madame de Breyves få tag i mannen hon finner intressant.

Madame de Breyves idealiserar monsieur Laléande som inte har en aning om att unga fröken älskar honom så mycket. Att drömma om någon på anstånd som är ouppnåelig är inte helt ovanligt.

Funkislampa

Funkislampa av Jerker Virdborg är en novell som handlar om en presentjakt som blir något dyrare än vad köparen hade tänkt sig. Handlingen är ganska så simpel och när man läser vilken klantskalle protagonisten är har man ingen lust att läsa vidare för man förstår hur det ska sluta. Vad vill Virdborg säga? Lita inte på andra människor, speciellt inte när det gäller pengar? Eller vill han uppmana den godtrogne svensken att sluta tro alla om gott? Är det en uppmaning att bli mer fundersam över människorna runt omkring oss eller är det en hint om att inte lita på försäljare? Eller att synden drabbar sig själv?

Spindelnätet av Joseph Roth

Jag fann den här boken ganska tråkig. Tråkig handling och tråkigt språk. Den började mycket spännande, men tyvärr varade det inte speciellt länge. Intressant var att Hitler förekommer i den. Boken gavs ut på 20-talet då Hitler bara var en brunskjorta. Det är ett historiskt dokument som skildrar pre-nazistiska samhället i Tyskland.

Två egna På spåret-frågor!

Eftersom jag gillar På spåret kände jag för att göra egna frågor. Det är perfekt om man ska ha middag och då kan man be alla gästerna göra en egen 10-1-poängs fråga med olika ledtrådar till en stad vi är på väg till. Glöm inte att ha på H. C. Lumbys Copenaghen Steam Railway Galop i bakgrunden för att få in den rätta stämningen.

Resa 1

Vart är vi på väg?

På 10 poäng: Vi reser ifrån musikalisk flicka på stranden, sydväst mot vårt lands största stad. Här finns inga berg, men gott om skyskrapor.

8 poäng: I vår stad bor det flest japaner utanför Japan. Även 6 miljoner italienare och 120 000 kineser, bland annat. IKEA och McDonalds tror jag inte trivs i vår stad. Det är svårt att hitta dem i alla fall.

6 poäng: Kristoffer Columbus kom aldrig hit, men så gjorde missionärerna José Andieta och Manoel da Nóbréga år 1554. Vår stad har smeknamn Sampa och ligger inte långt från Atlantkusten.

4 poäng: Vår stad ligger på 23 breddgraden i Stenbockens vändkrets. Vår stad har fått namn efter portugisiskt, heligt helgon. I vår stadsregion bor det ca 21 000 000 invånare.

2 poäng: Nu är vi snart framme i Brasiliens största stad.

1 poäng: Va Sao du Paul?

Nu är vi framme i Sãu Paulo.

Resa 2

Vart är vi på väg?

På 10 poäng: Vi reser sydost, från skogsgud vid stilla vik i söder mot huvudstad tidigare kallad både Nya Granada och Santa Fé, men den bytte namn år 1810. Vår stad ligger på en slätt kallad Östkordiljäran.

8 poäng: I vår stad råder ELN, men det var inte de som höll Ingrid. Santos kanske har bättre koll...Mottot i vår stad är: 2 600 meter närmare stjärnorna.

6 poäng: "Andera" kända platser i vår stad Guldmuséet och Plaza de Bolívar. Alla människor är inte tjocka här? Det är bara Botero som ser oss så.

4 poäng: Snart är vi framme i denna tidigare spanska koloni mellan Andernas bergstoppar. Har ni "bog" för att komma hit månntro?

2 poäng: Vill du ha lite kaffe eller kokain? Se upp för FARC! Snart är vi framme i Colombias huvudstad. 

1 poäng: Bo gå´ta!

Ni är vi framme i Colombias huvudstad Bogotá.

Viktor av Kerstin Sundh

Detta är den tredje boken i trilogin om tre barn i fattiga Sverige under 1920-talet. Viktor kommer från en betydligt mer jämställd familj där pappan hjälper mamman i högre utsträckning. Föräldrarna är snälla vid barnen och slår dem inte, fadern super inte och i familjen finns det enbart två barn, inte sex. Föräldrarna älskar varandra mycket vilket bidrar till en bättre stämning bland barnen.

Boken har inte lika stark prägling som de andra böckerna om torparbarnen Stina och Magda. I Viktor är det Viktors utveckling som är i fokus och det är ganska så triviala problem som vilken tonårspojke som helst kan ha; kompisar, tjejer som intresserar sig för en, jobbiga småsyskon etcetera. Dock får Viktors familj möta på fattigdomen när hans morbror med dotter flyttar in i familjens torparstuga. Kusinen Ebba är inte den roligaste flickan enligt Viktor.

Den sanna historien om Pinocchios näsa av Leif GW Persson

Jag hyser en sorts hatkärlek till Leif GW Persson. Dels för att han är mycket intellektuell och dels för att han är en överviktig, dryg och oartig man och som skjuter djur för rent nöje. Om Bäckström är hans alter ego är han kvinnohatare också som enbart ser de yttre företrädena på en kvinna och inte bryr sig om hennes intelligens.

Protagonisten Evert Bäckström, detta motbjudande monster, är ett överviktigt gödsvin som inte gör annat än att äta och supa. När han inte gör det fantiserar han om sex med kvinnor i hans närhet. Det är: finskan, massagetanten, Jenny Rogersson med urringningen, dubbelmackan tillsammans med föregående och vederbörandes moder. Könsorganet hans har fått namnet "Supersalamin" med stort S dessutom (titelsjuka) och homosexuella får dels heta korvryttare och dels analakrobater. Detta är inte det minsta roligt! Det är bara samma gamla, manschauvinistiska, inskränkta åsikter som kommer till uttryck. Att Bonniers väljer att publicera denna smörja är så fruktansvärt osmakligt.

Vad gäller handlingen är den ganska så given, språket likaså även fast man får säga att språket flyter på och det är ju en konst i sig att få det att funka.

Önskeklövern av Kerstin Sundh

Alla lugna! Detta är inte ett verk som handlar om centerpartiet! Det är Sundhs underbara bok om hur det var att vara fattigt barn i Sverige på 1920-talet. Detta är andra boken i en trilogi där första boken var Skomakarungen. Önskeklövern är så mycket starkare i sin skildring och mer realistisk. Det finns tyvärr inte så mycket sagoprägling i denna bok som Sundh annars alltid brukar ha.

Denna historia är så speciell att det nästan måste ligga någon sanning bakom. Påminner lite om Ormens väg på hälleberget.  Boken vänder sig till 7-12 år om inte ännu yngre barn, men motivet är högst seriöst.

Barnboken tar inte bara upp fattigdom utan alkoholproblemen som fanns i samhället. Fulla fäder som slår sina fruar och klår upp barnen, kvinnans låga roll i samhället, skammen över att vara fattig och fattigt barn, inte ha råd med badkläder och kunna bada om somrarna, att inte kunna simma då det är varmt, inte ha lika fina kläder som de andra barnen i skolan, hela tiden behöva hjälpa till i hemmet med att tvätta kläder i bäcken, laga mat, ta hand om syskonen istället för att ägna sig åt skolan för det finns det inte tid till.

Även i denna boken finns det ett lyckligt slut. Detta är rikedom. Pengar är trygghet och reducerar skammen över att vara fattig. För barn är pengar viktigt. Ska man dekonstruera texten finns det en rad i boken där huvudpersonen Magda tänker: ´"Det är härligt att morfar fått ont i blindtarmen!" Jag anser att denna mening är mycket stark då den kommer från ett barn, ett barn som har fattat läget, som är mer vuxen än de vuxna. Som ser orättvisor och kan se en utväg från den kuvade tillvaro som det innebär att vara kvinna. Meningen är nästan så stark att jag tror att Sundh kände själv mycket när hon skrev denna mening som kommer ganska så tidigt i början av boken.

Vad som är speciellt med boken är just motivet hustrumisshandel, att en kvinna och även mamma väljer att stanna hos maken och pappa till barnen som slår. Slutet i boken är faktiskt ganska så tragiskt. Alla barnen tvingas flytta hem till mammans morföräldrar eftersom de alldeles för många gånger hade fått låsa in sig i vedboden de gånger som pappan varit full och slagit dem. I slutet väljer dock mamman att gå tillbaka till pappan och lämna barnen. Den äldsta dottern Ingeborg gifter sig för övrigt med en äldre man som var hennes mammas gamla friare. Detta låter ganska så tragiskt, men ganska så realistiskt.

Legenden om den helige drinkaren av Joseph Roth

Detta mycket lilla verk består enbart av 50 sidor och det är ett format som passar mig mycket bra. Jag vet som läsare att jag på 50 sidor kommer att få en historia berättad för mig. Om den är bra rymmer boken även ett budskap som genom olika stilistiska drag visar sig i texten.

Just sådan visar sig Legenden om den helige drinkaren vara. Det börjar med att en välklädd herre i Paris tar sig en tur ned under en av broarna i Paris där de fattiga bor. Det är 1920-tal skulle jag tro för det finns bilar och bio. Den stilige mannen träffar på uteliggaren Andreas som han börjar språka med och som han sedermera ger 200 francs. Gentlemannen önskar ej få tillbaka pengarna själv, men om Andreas skulle vilja får han gärna återlämna dessa till den lilla helgonstatyn Teresa i kyrkan Sainte Marie des Batignolles om söndagen. 

Andreas är överlycklig över dessa 200 francs som tar honom in till en bar där han köper sig några glas att dricka. Under veckorna som följer sker en rad händelser. Vad som är anmärkningsvärt är att Andreas vaknar upp och kommer på vem han egentligen är, en tysk medborgare. Det visar sig att han heter Andreas Kartak. Vid ett besök på en krog känner han igen en tysk fotbollsspelare som det visar sig att han gått i samma klass som. Andreas uppsöker denna f.d. skolkamrat som erbjuder honom husrum och pengar för god vänskaps skull. (Återigen dessa fotbollsspelare som lyckas ta sig in i finlitteraturen! Vad är det med män och fotboll? Det fattas bara att jag hittar en skrift av Sartre som hyllar detta spektakel. Man kanske ändå får ha i åtanke att fotbollen är sprungen ur en laganda då man ännu inte köpte spelare för miljoner.)

I alla fall, i och med dessa pengar Andreas kommer över vaknar han liksom ur en dvala. Det är som han bara vandrat runt i Paris i flera år utan att ha tänkt en enda tanke. I fängelse visar det sig att han också har suttit i efter att ha slagit ihjäl sin älskarinnas make...


Jag skulle vilja analysera detta lilla verket mer, men jag anser inte att jag kan. Som efterskriften säger var Roth av judisk härkomst och hade genom sitt liv upplevt en rotlöshet. Lustigt, rotlöshet för Roth. Roth gick bort vid 44 års ålder, alkoholiserad i Paris. Precis som Roth själv är Andreas svag och utstött. Vad som är anmärkningsvärt är att de 200 francs, som blir
1 000 frans så blir det alltid flaskan, alkoholen, spriten som Andreas flyr till. Är det alkoholen som gör att han får tillbaka minnet och vaknar ur sin dvala eller är det fotbollen och däribland vänskapen?

Så till vida, ett fint litet verk som belyser de områden som män kan dö för och dessa är fotboll, knulla och sprit. Om dessa ämnen kan det skapas världslitteratur kring uppenbarligen.

Kallocain av Karin Boye

Detta är fjärde gången jag läser Kallocain. Först läste jag den på egen hand i tonåren, sedan på litt.kursen, därefter i bokcirkel och nu i den nya bokcirkeln. Jag gillade den första gången jag läste den, men nu tycker jag bara att den är ganska så tråkig. Jag vet inte om det beror på att jag kan handlingen. Jag försöker leta efter detaljer som jag inte lade märke till förra gången, men tyvärr upplever jag den enbart som mer långdragen. Jag har alltid varit otålig och tycker om när saker och ting går fort, men jag måste har förvärrats för jag tycker att denna bok är enormt sölig och trist.

Leo Kall, kemist i kemistaden nr. 4, kommer på ett sanningsserum som får personer i "sovjetliknande" staten att försäga sig om vad de anser om staten och samhället. Ingen person visar sig vara i tanken riktigt trogen sitt samhälle. Serumet testas på olika försökspersoner, Leo Kall blir kallad av överheten att fortsätta  med ytterligare tester av sitt medel.

Leo Kalls chef heter Rissen. Leo har fått för sig att hans egen fru Linda är honom otrogen med Rissen. Leo och Linda träffas inte så ofta. Personerna har inget eget privatliv. De verkar jobba jämt och när de är lediga går de på middagar i partiet eller andra sorters tillställningar. Allt för staten så att säga.

Över hundra sidor i boken beskriver Leo Kalls framtagande och testförsök på serumet. Det blir ganska så tröttsamt att läsa om. Jag vill veta mer om relationen till Linda, barnen, honom själv. Är han själv en så perfekt medborgare som han själv menar att han är. Leo är en produkt av det samhället han lever i, misstänksam, kan inte lita på någon, existerar inte för sig själv utan enbart för att tjäna staten. Det är ganska hemskt.

Vad Leo till slut gör är att han injicerar kallocainet i sin fru Linda för att få reda på om hon haft en affär med hans chef Rissen och om hon älskar honom. Det visade sig att detta inte stämde helt så Linda berättar att hon verkligen hatar sin make som precis gjorde detta mot henne. Vad som senare händer är att Leo anmäler Rissen för förräderi mot staten el. om det var otro... Boken slutar med att en uppgiven Leo Kall går på gatorna och blir tillfångatagen av fallskärmsjägare. Han skriver ned sin historia och blir satt i fängelse/en cell och vet inte vad som hände med hans hem, fru, barn och arbete. Vad som hände var  att en annan stat kidnappade Leo (eller så intog de hela kemistaden 4 - svårt att säga) för i slutet får vi ta del av en skrivelse från en censor som i det meddelar att denne Leo Kall minsann kom från en stat icke föredömlig deras egen.

Så vad Boye menar är att om vi som läsare skulle uppfatta "Staten" i boken Kallocain såsom hemsk och sovjetisk, så finns det en ännu värre utanför denna, eller?

Slut av Lars Hermansson

Vill man läsa om en manschauvinistisk, schizofren, ångestladdad, självupptagen och kåt hypokondriker är detta den rätta boken! Vad är det med vissa män som älskar fotboll och sig själva mest av allt? Det är precis som livet bara består av fotboll. Förutom fotbollen så fyller deras psykiska åkommor större delen av deras liv.

Den manlige karaktären i Slut befinner sig på semester i Spanien med sin fru och dotter och får syner om jordbävningar som komma skall. I dagar går han och väntar på att synerna ska bli sanna genom att läsa tidningar och hålla koll på nyhetsflödet för att se om det någonstans i världen har skett en jordbävning.

Väl tillbaka i Stockholm får han panikattacker på tunnelbanan varmed han måste söka upp sjukvården för att kolla om han verkligen lider av hjärtproblem som han tror... Detta är en bok som klart och tydligt talar till en manlig publik. Jag menar, inleds första meningen av romanen med...:

"Jag sträckte mig efter glaset och tänkte: hade tävlingscyklisterna när jag var barn över huvud taget några hjälmar, och nu plötsligt denna fittformade historia som slutar i något som liknar en avklippt ondulerad hästsvans över cyklistens nackkotor [---]"  

...så ska han inte tro att han ställer in sig hos den kvinnliga läskretsen. Författaren skulle påpeka att det är karaktärens personlighet, men för mig är det bara ett sjaskigt gubbäckel som adjektiverar i negativ bemärkelse ett ord som står för något mycket vackert och denna mening kommer prägla hela romanen. Längre in i handlingen får vi även ta del av protagonistens fekalier. Helt otroligt!

Anledningen till att boken just heter Slut är en direkt uppmaning av författaren själv till läsaren att omedelbart sluta läsa boken (skulle jag tro). Det är ju dock mycket omtänksamt av honom att ändå försöka hindra läsaren från att läsa vidare. Språket måste man säga är bra, flödet är bra och visst finns det mer än bara fotboll, Sartre kommer in på ett hörn. Dock är detta sätt att skriva litteratur typiskt manligt. Om en kvinna skulle skriva så här skulle hon inte bli utgiven för att det skulle uppfattas för patetiskt, men när det är en man som skriver så upplyfts han till skyarna. Även om Hermansson behärskar språket är handlingen genuint äcklig och inte värd att läsa. Om jag ska läsa det här ska det i så fall vara av en kvinnlig författare.