Var det bra så?

Lena Anderssons förortsskildring från 1999 skildrar några ungdomar i en förort, troligtvis till Stockholm eller en annan större stad. Den var så bra att jag läste ut den på en dag. Det som slog mig var att de problem som finns i förorterna i dag är de samma som på 70- och 80-talen som skildras i boken. Klasshatet finns inte bara bland överklassen. Fattiga människor föraktar varandra. Ingen vill tillhöra underklassen.
   Förorterna löste bostadsproblemen på 60-talet. Tyvärr gjordes de inte så vackra så ingen vill bo i dem idag. Varför byggde vi inte fyrvånings funkishus!!!!!!!!!! Varför kunde vi, vi sossar, inte byggt ngt som kunde hålla för alltid! Inte konstigt att vi kallas för betongsossar.
   En fråga som finns i dag är vad man ska göra med blockhusen. Ska man riva dem eller renovera dem? För mig är det enkelt, riv och bygg något trevligare, typ funkis.
   Samtidigt är det inte bara bostadsfrågan som måste lösas. Vad ska man göra med fattigdomen och arbetslösheten? Vara aktiv i facket, engagera sig i röd politik och så får vi ett samhälle vi alla kan trivas i. Moderaternas politik gör mig spyfärdig. Det är de som gör att människor inte kan ta sig ur sin fattigdom. Fan ta alla Palmehatare. Leve Socialismen!!!