Farlig midsommar av Tove Jansson

Den här historien om Mumin är lite speciell, att hela Mumindalen blir översvämmad och familjen måste gå i land på en flytande teaterscen är lite udda, att bara komma på det menar jag. Familjen får för sig att sätta upp ett skådespel. jag läste att det tydligen är Shakespeares Stormen som den anspelar på eventuellt lite av Antonius och Cleopatra.

Nya figurer:
Teaterråttan Emma
Misan och Homsan
Parkvakten och parktanten
Filifjonkan
Skogsungarna 24 stycken

Det som slog mig när jag läste var att historien innehåller romanfigurer bestående av ensamstående kvinnor med barn eller utan som Fillifjonkan eller Mymlan. Deras respektive verkar inte finnas vilket tyder på att Jansson vill framhäva de ensamstående kvinnorna och de frånvarande fäderna. Jag menar, Mymlan med de 34 ungarna, var är fadern? Där kan läsaren se att ensamvargen Snusmumriken får företräda dessa frånvarande fäder. Detta förstärks extra mycket av att Snusmumrikens fader Jonxen också är en äventyrare som inte tar ansvar för sin familj. Muminpappan får ju företräda det motsatta, familjefadern som tar ansvar för familj och hem.

Misan och Homsan är ett par, kvinna och man som lever i ett barnlöst och destruktivt förhållande. Misans psykiska problem och depression kommer starkt till uttryck och hon omnämner ofta att hon känner sig melankolisk. Ett ord som Jansson för övrigt använder i alla Muminböckerna. Intressant att hon låter det starka ordet "melankoli" få förekomma i en barnböckerna, att man inte gömmer undan det svåra för barnen.