Handlingen går ut på att Mumintrollet och Muminmamma ska hitta Muminpappan som är borta. Det är en underlig historia som börjar med att barn och mor går in i skogen för att leta efter pappan. Vad som hänt dem dessförinnan vet läsaren inte. Att Muminpappan lämnade dem från första början är ganska underligt. Enligt Muminmamman ska han ha följt med Hattifnattarna eller att de ska "ungefär" ha fört med sig honom mot hans vilja...
Under deras letande möter de olika personer som följer med dem på färden, bland annat "Det lilla djuret" som senare i andra böcker får namnet Sniff. Vad "Sniff" är för ett djur får läsaren inte reda på. I boken talar han knappt alls utan är mer med som ledsagare åt barn och mor. (Först i slutet får han ord i mun då han hittar ett pärlhalsband som han tycker är mycket fint.) En annan figur som förekommer är "Tulippa", en flicka med blott och skinande hår som bor i en tulpan (hon träffar senare i boken en fyrvaktare med rött hår som hon väljer att stanna hos).
Andra figurer som förekommer är "den gamla herrn" som har byggt ett hem gjort av blommor och godis och har en låtsassol, påminner om Willie Wonka. Godistemat återkommer på sätt och vis då Mumintrollet och Muminmamman träffar på "Marabuherrn".
I slutet återfinner de Muminpappan som under tiden som han har varit borta har byggt ett hus till dem att bo i, alla vill ju ha ett hus. Sedan flyttar de in där och översvämningen försvinner. Om man vill hitta någon form av symbolik i boken eller liknelse tycker jag att sons och mors letande efter fadern påminner om en frånvarande fader som blivit värvad och är borta av den anledningen. Om Hattifnattarna har fört bort honom kanske de står för något annat. De är stumma och döva och deras syfte framgår inte, underrättelsetjänst, hemlig polis, militären, ryssen? Och översvämningen i sig skulle kunna vara en omskrivning för kriget.
Trevlig bok som är värd att läsa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar