Bron III Broen

Bron - min absoluta favoritserie! Made in Sweden och Danmark. Anledningen till att jag gillar Bron är för att serien är bra uppbyggd och spänning råder i varje avsnitt. Vad serien också gör är att den framhäver norden mycket bra. Nordisk design, stil, personlighet, rättssystem, byråkrati, demokrati, förordningar och människor med mera. Sedan karaktären Saga - jättebra att skildra en person som inte är norm! En del menar att Saga har någon form av neurologisk funktionsnedsättning som exempelvis Aspergers, men jag tror att hon kan ha blivit skadad genom åratal av utnyttjande från hennes föräldrar. Har hon inte fått någon empati från föräldrarna vet hon inte hur hon ska visa andra det. Det är befriande att titta på en karaktär som inte kan ljuga utan bara säger vad hon tycker , till viss del.

Om inte alla har förstått det så var säsong tre av Bron extremt kontroversiell och motsägelsefull. Jag undrar om alla verkligen förstod det för det har inte förekommit någon debatt alls om det.

Att man har ett samarbete med Danmark är superbra! Vad ska man säga, det öppnar upp och så lär man sig danska på kuppen. Att serien framhäver ämnen som är kontroversiella och politiska är mycket positivt, som bland annat utnyttjande av barnarbete i utvecklingsländer, frånvarande av föräldrar i uppväxten, otrohet, miljöförstöring, klimathotet etc.

Vad som avhandlades i säsong tre som precis avslutades var ämnen som föräldraskap, insemination och surrogatmödraskap bland annat. Den debatten är mycket aktuell. Ensamstående kvinnor har kunnat inseminera sig under flera år i Danmark och i Sverige håller man på att göra det lagligt, för kvinnor i relationer vill säga. I Sverige menar man att ett barn har rätt till två föräldrar och därför tillåter man ej ensamstående kvinnor att inseminera sig här.

Vad som är intressant med säsong tre är dess budskap. Vad som händer i serien är att ett visst antal personer blir mördade. Mordoffren plågas till döds och blir placerade i speciella ställningar som ska syfta på konstverk. Varje mordoffer blir fråntagen en specifik kroppsdel som symboliserar personens karaktär. Mördaren visar sig vara en person som blivit inseminerad. Mamman till honom var ensamstående och dog i tidig ålder. Antagligen var hon ej psykiskt frisk heller. Då mamman inte verkade ha något kontaktnät runt omkring sig hamnade sonen i fosterhem där han blev utsatt för vanvård. Mördaren/barnet blev sedermera utsatt för ännu mer våld och sexuella övergrepp under sin uppväxt varmed han i vuxen ålder tar hämnd på alla de personer som behandlat honom illa som barn.

Man känner ju sympati för mördaren. HAN GÖR JU RÄTT! Om jag själv hade blivit utsatt för samma våld som barn kanske jag hade handlat på samma sätt som han. Om det rättssystem vi har ej fungerar får man ta lagen i egna händer för att uppnå rättvisa. Flera vanvårdade fosterhemsbarn begärde skadestånd från staten för ett par år sedan och det förekommer än idag. Lång från alla får rätt till skadestånd vilket är som ett slag i ansiktet. Att idioter skaffar barn som inte ska ha barn som gör att de måste blir omhändertagna av socialtjänsten och placerade i fosterhem som i sin tur utnyttjar eller vanvårdar barnen är sjukt! Samhället har inte lyckats att vare sig förebygga detta problem eller ordna bra levnadsförhållanden för barnen! (I Bron visade det sig också att Saga på felaktiga grunder anmält sina föräldrar till polisen för utnyttjande av hennes syster sexuellt. Detta vill belysa på att vissa föräldrar förlorar vårdnaden om sina barn på felaktiga grunder, eller???.)

Mördaren i Bron tre spelas av Adam Pålsson från Torka aldrig tårar...Pålsson gör den rollen så himla bra.  Manuset är också helt underbart: Mördaren Emil säger i slutet på serien: "Maktlösa människor kan aldrig välja - de får bara finna sig". Det är inget existentialistiskt ställningstagande, men det stämmer ju, speciellt om man är barn.

Tidigt i serien förekommer en rollkaraktär vid namn Lise Friis Andersen. Hon är konservativ bloggare som uttrycker kritik mot bland annat första mordoffret, Helle Anker, som äger inseminationskliniken som mördarens mamma gick till. Vad Lise säger i ett blogginlägg är att "man inte ska utföra experiment med barn". Vad är det egentligen hon säger? Hon uttrycker kritik som i slutet av serien visar sig vara ganska berättigad. Det är just genom ett experiment mördaren har kommit till och utvecklats. Det handlar ju både om en kombination av gener och uppväxtmiljö samt sårbarhetsnivå.

Att SVT gör en serie med detta budskap tycker jag borde belysas mer. Att Sverige ägnar sig åt utbildnings- och fostrande -TV är väl inget konstigt, men det borde verkligen belysas mer för serien sprids till andra länder och ger en bild av Sverige. Jag vet inte än vad jag själv anser om insemination av ensamstående. Det är ju ett experiment som försiggår i Danmark just nu sedan år 1999. Det ska bli intressant att se hur dessa barn blir när de blir stora. Om de kommer att må bra psykiskt eller om de kommer känna en splittring över att inte ha två vårdnadshavare/föräldrar.