Fördel ADHD av Anders Hansen

Har jag ADHD? Min mamma lät mig undersökas som barn vid fyra års ålder. Enligt kvinnan från BUP så hade jag inte ADHD. Ingen har påtalat det senare under min skolgång, men ändå kan jag inte låta bli att undra om jag eventuellt har lite ADHD. Jag är född i december och många med ADHD är födda just i den månaden. Samtidigt kan det ha med omogenhet att göra. Jag har alltid upplevt att jag har fått anstränga mig lite extra i skolan jämfört med mina kamrater som blivit födda under våren.

Mer symtom då: Jag springer hellre upp för trappor och i uppförsbackar än att jag går uppför dem och jag gillar att till viss del prokrastinera.  Det är inte ovanligt att jag klämmer in så många saker som möjligt under kort tid för att känna att jag har bråttom och får gjort en massa saker på kort tid. Ofta städar jag och lagar mat samtidigt för att känna av hyperfokus och känna tillfredsställelse. Samma sak på jobbet då jag gärna planerar in en massa hembesök för att hinna klart med alla tills dagen är slut och då får jag bekräftelse att jag har hunnit med många saker och så mår jag bra.

Enligt Hansen kan alla ha lite ADHD. Mitt starkaste negativa symtom är att jag är otålig - som bara den. Tanke och handling är samma sak för mig. Detta kan göra människor omkring mig stressade. Min mamma har påtalat för mig att jag driver min omgivning till vansinne så jag måste ta det lugnt med att visa min otålighet och hets. De positiva symtomen är att jag anser mig vara snabb, energisk, initiativrik, kreativ osv. Jag kan ju koppla av också. Har man läst så många högskolepoäng som jag har så kan man sitta still när det gäller, men otåligheten finns där.

Jag fick en bättre uppfattning om hur ADHD fungerar när jag läste boken. Personer med ADHD har beskrivit som att de ständigt registrerar sin omgivning och därmed inte kan koncentrera sig, leaky attention. Hansen jämför deras beteenden med hur jägarfolken fungerade tidigare under evolutionen, att ständigt vara på sin vakt och reagera på något som verkar hotande.

En annan sak som Hansen tar upp är dopaminets roll och att det gör att man mår bra och aktiviteten i belöningssytemet ökar. Föds man med en speciell gen, DRD4-7R-genen, har man ett mindre aktivt belöningssytem som kräver mycket mer stimulans för att uppleva omgivningen som rolig. Hansen skriver att personer med just denna gen med en DRD4-7R-mottagare, kan uppleva världen som lite tråkigare s. 30. Det kan också handla om att en person har få dopaminmottagare och det kan göra att man har koncentrationssvårigheter. Dopaminet kan då inte binda till någonting och kan ej utöva sin verkan och få den effekt som den borde få.

En teori som psykiatern Nora Volkow har kommit med, säger att motivation är viktigt för att kunna hålla fokus i skolan. Saknas motivation kan barnet inte ta in kunskap på samma sätt som ett motiverat barn. Exempelvis, varför ska man lära sig geometri om man inte vet vad man ska använda det till? Jag kan förstå detta resonemang, att bara lära sig någonting för att få höga betyg kanske inte är tillräckligt för ett barn.