torsdag 30 juni 2016

Utvandrarna av Vilhelm Moberg

Jag har haft fördomar om Utvandrarserien - att den skulle vara tråkig, högtravande och därför inte vågat läsa den. Men nu äntligen kom jag mig för det och jag absolut älskar den första boken i serien!

Tegelstensböcker kan man bli avskräckta att läsa, men Utvandrarna var verkligen lätt att läsa trots det mycket tunga ämnet. Det är en del av vår historia som alla svenskar borde ta till sig, att vårt folk har livnärt sig på salt sill och korngröt till exempel!

Boken i liberalistisk och Karl Oskar företräder den sanna liberalen som lämnar  förmyndarlandet Sverige för Nordamerika där man rår om sig själv. Hans inställning, att genom hårt arbete så kommer man dit man vill, är denna bokens övergripande tema. Karl Oskar vänder kyrkan ryggen på sätt och vis eller han prioriterar inte sin tro som många andra i romanen gör. Han tror på orsak och verkan och inte på ödet eller religiösa floskler. Det är Karl Oskar som det går bäst för av alla utvandrare. Han överlever de andra utvandrarna och lyckas bygga upp ett stort jordbruk och bilda en stor familj.

Robert är en mycket annan intressant karaktär. Även fast Robert är en mycket klyftig är han ganska lättjefull och det är hans last som gör att det går dåligt för honom. Han är samtidigt ärelysten, men vill inte jobba hårt för att komma dit utan tror att om han går genvägar kommer det att lösa sig ändå. Det är genom hans last som hans bonde slår honom på örat så han får tinnitus. Istället för att hjälpa Karl Oskar med den nya marken i Nordamerika, beger han sig till Kalifornien för att gräva guld. Vilket leder till att han insjuknar och senare avlider.

Kristina är den gudfruktiga som följer sin make och lyder hans vilja. Samtidigt är hon en stark kvinna som gör som hon själv vill och vågar säga sin egen mening. Moberg framhäver kvinnans lust i boken som jag tycker är bra. Dock tror inte Kristina på orsak och verkan utan överlåter sitt öde i Guds händer, vilket också medför att hon går bort tidigare än Karl Oskar i barnsäng.

Efter att ha försökt läsa Ulysses var det en fröjd att läsa Utvandrarna som är betydligt mer rationell om man kan säga det om en roman. Inga konstigheter, ingen läsare stängs utanför utan alla kan följa med i språket.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar