Personer:
1. Medicinstudent Buck Mulligan.
2. Författare/lärare/jesuit: Stephen Dedalus (Kinch).
3. Saxare/student: Haines.
Mulligan och Dedalus är två män som bor i en sorts gammal militärborg i Dublin och Mulligan har en gäst för tillfället - Haines. Romanen inleds med dessa karaktärer gör morgon på terrassen och blickar ut över Dublinbukten. Deras konversation är satirisk, lättsam och komisk. Läs det med lätthet och stirra dig inte blind på konstiga meningar eller ordval som jag gjorde, dock kommer det lite hexamter på sida 13 och vidare, men det är bara roligt. Lite speciella ord som förekommer: Rännskita, snorfana, det snorgröna havet, det pungkrympande havet.
Mulligan påstår att det går ett rykte om att sin vän Dedalus dödade sin mor...Dedalus håller med om att någon dödade henne...
Annars, mycket prat om Shakespeares Hamlet och Wilde, om de tror på Gud eller inte, hattar runt och fjattrar, lite antisemitism, sexism, morgonbad, något om övermänniskor (vet dock inte om det är komiskt menat eller inte),
"Bray Heads trubbiga udde."
"En röst, välljudande och ihållande, ropade till honom från havet. Han gick runt kröken och vinkade med handen. Den ropade på nytt. Ett blankt brunt huvud tillhörigt en säl, långt ute på vattnet, runt. Ursupator."
Hur man ska koppla detta kapitel till första sången (Gudaförsamling/ Atenas besök på Itaka) i Odysséen - ja? I första sången rådgör gudarna vad de ska göra med Odysseus. Atena besöker Telemachos (son till Odysseus) och säger åt honom att ge sig ut och söka sin fader.
Stephen Dedalus är den velige i detta kapitel som inte vet ut eller in, en emlig själ. Han är samtidigt en sökare. Stephen kommer inte överens med sin fader Simon Dedalus och om det är denna konflikt som ska symbolisera första sången, ja det kan man fråga sig, men klockrent är det inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar