Indignation av Philip Roth

Ja, Roth fick ju inte Nobelpriset i litteratur i år heller...Han lär väl aldrig få det nu när det i år gick till Bob Dylan istället. (Fast Dylan kommer ju i och för sig också från en judisk medelklassfamilj.) Jag har hela tiden hävdat att Philip Roth borde få Nobelpriset i litteratur, men för varje bok jag läser av honom blir jag inte lika säker längre på att han förtjänar det. Man skulle kunna säga att han förtjänar det lika mycket som han inte förtjänar det.

Jag tror att Indignation är den elfte eller tolfte boken som jag läser av Roth och han har ju skrivit över 30 böcker så jag har några kvar. Vad jag kan säga efter att ha läst över tio av hans böcker är att de alla handlar om samma sak. Den unge, judiske pojken med toppbetyg, intellektuell, från en medelklassfamilj som försöker finna sin tillvaro i förenta nationerna. Frågan är om det räcker för ett Nobelpris. Alla böcker handlar om män och de är mycket manliga, skildrar sex från ett manligt perspektiv och även sättet att se på kvinnor.

Om jag ska hårdra vad just Indignation handlar om skulle jag säga att den handlar om en avsugning som går över styr. Det är inte fel att skriva om sex och onani som har blivit lite av Roths signum. Han är ju mer erotiker än vad Vargas Ilosa är och det har jag alltid sagt. Tyvärr är protagonisterna exakt desamma i alla böckerna som jag har läst. Naturligtvis har Roth utvecklats sedan Portnoy's Complaint, men det är samma motiv i alla böckerna. Kvinnoporträtten är inte smickrande. Den enda kvinnan som jag tror har haft en stor betydelse för Philip Roth är hans mamma. Roth som person har inte kommit över sin barndom för den återkommer i alla hans böcker. Män brukar ofta idealisera sina barndoms- eller ungdomsår och jag finner det verklighetsfrånvänt.

Det är dock intressant att läsa om hur det var för judar i Amerika under 1900-talets mitt. De var nästan lika hatade som i Europa och fick leva i sina egna områden och handla i sina egna affärer. Vita, Amerikanska pojkar ropade jude åt honom och den rasismen mot judar blir ofta förbisedd. Detta för att de svarta i USA lever under sämre förhållanden och är en större grupp än judarna. Judehatet är något som Roth också skildrar väl i Konspirationen mot Amerika med mera.

 

Vad som är tråkigt också i Indignation är att just Nobelpriset i litteratur kommer på tal av protagonisten Marcus. Det är sorgligt. Jag tror verkligen att Roth vill ha det och han borde få det. Att ge det till Bob Dylan var ett stort, stort misstag och återigen tappar jag respekt för Akademin. Dock inte för att Bob Dylan inte förtjänar det, utan för att Philip Roth borde ha fått det först! NU!