Jag hyser en sorts hatkärlek till Leif GW Persson. Dels för att han är mycket intellektuell och dels för att han är en överviktig, dryg och oartig man och som skjuter djur för rent nöje. Om Bäckström är hans alter ego är han kvinnohatare också som enbart ser de yttre företrädena på en kvinna och inte bryr sig om hennes intelligens.
Protagonisten Evert Bäckström, detta motbjudande monster, är ett överviktigt gödsvin som inte gör annat än att äta och supa. När han inte gör det fantiserar han om sex med kvinnor i hans närhet. Det är: finskan, massagetanten, Jenny Rogersson med urringningen, dubbelmackan tillsammans med föregående och vederbörandes moder. Könsorganet hans har fått namnet "Supersalamin" med stort S dessutom (titelsjuka) och homosexuella får dels heta korvryttare och dels analakrobater. Detta är inte det minsta roligt! Det är bara samma gamla, manschauvinistiska, inskränkta åsikter som kommer till uttryck. Att Bonniers väljer att publicera denna smörja är så fruktansvärt osmakligt.
Vad gäller handlingen är den ganska så given, språket likaså även fast man får säga att språket flyter på och det är ju en konst i sig att få det att funka.
Jag hyser en sorts hatkärlek till Leif GW Persson. Dels för att han är mycket intellektuell och dels för att han är en överviktig, dryg och oartig man och som skjuter djur för rent nöje. Om Bäckström är hans alter ego är han kvinnohatare också som enbart ser de yttre företrädena på en kvinna och inte bryr sig om hennes intelligens. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar