Från Mina rum av Kiki Dimoula i översättning av Håkan Edgren

Den här diktsamlingen är en av de vackraste och skarpaste jag läst. Liknelserna är på rätt ställe, allting har en mjuk och vacker ton. Det är ett ganska traditionellt sätt att skriva dikt, men det är ju det som fungerar bäst och som absolut är skönast att läsa.

Citat från Rörelser under ytan

"Till havet måste nån sagt trött på dig
så drunknat som det är,
för denna torra sanning
är mer hav än andra
är mer botten än andra." s. 47

I dikten anslås först ett påstått uttalande: "till havet måste nån sagt trött på dig", det är diktjaget som tycker att någon borde ha sagt det till havet, men i rad tre motsäger sig diktjaget sig själv då hen påtalar sanningen som torr lika med inte, ett motsatsord som verkligen passar in där för att bekräfta inte. I rad fyra och fem talar diktjaget sanning och medger att det är både hav och botten det vill säga att det eventuellt finns en sanning i det som just sagts.

Dimoulas dikter är mycket symboliska och det kräver lite av läsaren att hen känner till sin kanon, mycket bibliska liknelser finns med också.