torsdag 1 juni 2017

Pukehornet av Kerstin Ekman

Detta är Ekmans debutroman och den utgör en psykologisk thriller med ett språk som lämnar mycket över till läsaren att resonera över - som det ska vara. Den handlar om Pär  "Päronet" Lindblad som tar hand om sin hyresvärdinna Agda Wallin. Då han blev arbetslös och inte längre kunde betala hyran till Agda gjorde hon ett avtal med honom, att låta honom får bo kvar gratis - om han hjälpte henne i hemmet. Hyresvärdinnan är nu 76 år, har haft stroke och har svårt att röra sig på grund av kraftig övervikt. Det framgår ej hur många år som han har hjälp henne, men tillräckligt länge för att han handlar som han gör.

Det som sker är att efter att Agda och Pär har varit på besök hos Agdas syster på ett äldreboende i Rotbol (fiktiv plats utanför Uppsala), ramlar Agda ned på huk när de går genom skogen för att komma till bussen. Agda ber Pär under de sista minuterna av hennes liv att han ska springa efter hjälp, men Pär blir som förstenad och vet inte vart han ska göra eller vart han ska gå för att hämta hjälp. Vad som egentligen sker är tror jag att han drabbas av panik och förlorar handlingsförmågan. Det som Agda då säger är att hon uppger att hon inte har skrivit ett testamente, så han vinner ingenting på att inte hjälpa henne. Detta gör Pär mer arg och han låter henne dö ute i skogen. Sedan tar han bussen tillbaka till Uppsala.

Vad som sedan sker är att han försöker fortsätta ruljangsen av hyresrätten utan Agda. Han har ändå skött den under alla år så han fortsätter som han brukar. Ingen frågar efter Agda för hon brukade ändå aldrig visa sig ut. Ångesten gör sin påmind hos Pär, men med tiden klarar han av att leva under en fasad. Han tar in hyrorna och överlever på dem. Han får mer ansvar och tar över Agdas roll helt. När hyresgästerna har problem kommer de till honom och ber om hjälp.

Boken är uppdelad i två delar. I den första delen får läsaren se berättelsen från Pärs perspektiv. I andra delen är det en grannes perspektiv läsaren får följa som bor ovanför Agdas och Pärs lägenhet. Det är en kvinna som man ej får veta vad hon heter (eventuellt Kerstin Ekman själv eller alter ego)  som ser igenom Pär, vad han egentligen går för, hans tomma prat och meningslösa aktivitet. En dag upptäcker hon en handväska i köket och finner det underligt att Agdas väska ligger där och inte inne hos Agda själv. Detta får henne att spinna vidare på tanken om att allting bara är lögn från Pärs sida och att han döljer något, att han har gjort något med Agda. Hon börjar skriva en roman om vad hon tror kan ha hänt...Slutet förstår jag, men inte varför hon handlar som hon gör. Är det för att hon själv vill avsluta sin roman först eller diktera slutet själv och känna kontrollen över ödet? Eller är det så lustigt att det har med bostadsbristen att göra???

Jag fann boken mycket bra! Kan absolut tänka mig läsa fler av Ekman!

Boken utspelar sig i Uppsala och eftersom jag själv har bott där var det lite roligt att känna igen platserna i boken, även Salabackar var med! Pukehornet syftar på det kvarteret de bor i. Det egentliga Pukehornskvarteret låg på en annan plats i Uppsala och var ett barnhem. Ekman har förlagt kvarteret närmare Kvarngärdet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar