Ge mig kuken av Anna Axfors och Elis Burrau

När jag läser Ge mig kuken av två så pass unga poeter undrar jag lite vart litteraturen är på väg. Är det detta som den yngre generationen anser är nyskapande litteratur, att ämnena är aktuella och ska berika det hårt arbetande folket? Jag ställer mig även frågan om vem den tilltänkte läsaren är för denna podd/-dikt. Vem går igång på det här?

Dikten inleds med en lång önskelista till någon som omnämns "monsieur". Just denna fras kan anspela på Ebba Witt-Brattströms roman Århundradets kärlekskrig. Vad dessa önskningar gäller kommer jag inte ens återge då de utgörs av rent dravel med sexuella anspelningar (mina ord). Detta är hipsterflum, gjort av personer som har haft det för bra och tror sig sakna någon form av arbetarbakgrund att hämta inspiration från. Återigen, angående till vem denna litteratur vänder sig till, tänker jag att publiken som tar till sig det här består av enbart kulturelit.