Det är genom Birgitta Stenberg som jag fick veta vem Paul Andersson var. En av Sveriges mycket stora poeter som tyvärr inte fick det erkännande som han borde ha fått, mycket beroende på att Andersson var drogberoende och kom från en sargad bakgrund som inte passade in i finlitteraturen. Dessutom verkade han ha varit oberäknelig på grund av sitt missbruk.
Andersson var i unga år inspirerad av Arthur Rimbaud som man förstår när man läser hans dikter. Andersson ingick i ett litterärt sällskap kallad Metamorfosgruppen med tillhörande förlag. Tydligen var gruppen känd för drogmissbruk, vilket kan ha påverkat samhällets syn på deras alster. Dock är det fler än Andersson som slagit igenom på var sitt håll.
Anderssons uppväxt är så otroligt tragisk. Han var en sådan begåvad och vacker man som enbart blev 46 år gammal. Jag vet inte hur han dog, troligt kan det både handla om att kroppen sviktade, eller att han fick i sig en överdos eller så tog han livet av sig. Det står ingenstans. Det hårda livet han levde hade kunnat tära på vem som helst.
Under Träden och andra dikter
Anderssons språk är mycket bildligt och han besjälar omgivningen som i strofen ur Den glömda staden: "för ögonblick av bly". s. 15. Just detta diktverk är inspirerat av Medelhavet och litteraturen däromkring; Homeros, Rimbaud, Euripides med mera. Det som skildras är havet, båtfärderna och det befästs ännu mer i de egennamn och epitet han använder. Han var ju en romantiker och det är mycket naturskildringar och andlighet och känslor som översvämmar dikterna.
Eller dikten I samma ögonblick:
"I samma ögonblick
förblödde en av havets vågor
i en sky av skum." s. 16
Judiska motiv av Paul Andersson
I denna diktsamling står Israel i förgrunden. Landskapsskildringar följs av större motiv som livet och döden med bibliska preferenser. I detta förekommer existentiella frågor om vem jag är, varat och intet. Även här hämtar Andersson inspiration från den grekiska litteraturen där det förekom körer som förmedlade handlingen och drev allting framåt, så även här.
Paul Andersson, Rom 1966
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar